skagget.blogg.se

Fiskehistorier och annat trams

Dagskift

Kategori: Fiske



Med Jenna J färskt i minnet var det dags för premiären av VKF's nya karpvatten. 
För två år sedan planterades det in ett 40tal karp i Forstjärnet i Deje, Värmland och nu skulle vi äntligen sparka igång.

Vi var tre tappra krigare och min yngsta dotter som entrade scenen torsdagen den 1a maj.

Har inte så mycket att skriva om den dagen egentligen mer än att det hände inte speciellt mycket då den förflöt händelselös.
Misstänker skarpt att det var på grund av det brutala väderomslaget som drabbade vårt vackra landskap.
Timmarna gick och Nanna ville mer och mer hem så det packades ihop, slängde i mitt grundmäsk som bestod av fodermajs, sötmajs, hampa, pellets och halva krillers.

På fredagsmorgonen så hörde min äldsta dotter av sig och ville komma hem till sin kära fader, vilket hon givetvis fick.

Fredagen och lördagen gick och på lördagskvällen satt jag och Nemie i soffan när jag plötsligt kom på att jag hade ju hävt i mäsken, snabbt ringde jag min kära mor och frågade om hon kunde tänka sig att ta lillasyster så jag och Nemie skulle få lite tid bara vi och det var inga problem. Tackar mamms och papps.

Klockan 12 på söndagen var vi på plats och betena låg på botten. 
Körde enkelt med inlinebly och KD-rig, högerspöt var med en 16mm kriller toppad med plastmajs och vänster med stimulator.

Mäskade försiktigt med pellets och sötmajs.


Solen sken till och från och vinden var inte speciellt värmande.
Lade om spöna med ca 1 timmes mellanrum, det började bli ganska mycket aktivitet på högerbanan med mycket linebites och två run som var helt utan fisk när jag lyfte spöt....

När klockan var runt 16 tiden så small det till och denna fisk satt där den skulle. Fiskade 4meter från land så snabbt kom hon in och Nemie gav mig håven så jag med enkelhet för första gången håva min egna fisk. Pulsen var på topp!

En superfin fjällo i kanon kondition på 3,880, långt ifrån Jenna men vad gör det när man får dela glädjen med sin dotter? 

Nemie skötte fotograferingen galant och karpen fick sedan friheten tillbaka.



Vi stannade i en timme sedan var det dags att packa ihop och dra sig hemmåt.

Jag är imponerad av mina barn som visade sådant tålamod.
Nu ska jag bara försöka övertyga tanten om att det är skönt att fiska karp.




Kommentarer


Kommentera inlägget här: